Begränsningar

Rätten till inkomstrelaterad dagpenning är förenad med villkor och skyldigheter som regleras genom lagstiftning. Dessa villkor och skyldigheter granskas av både arbetslöshetskassan och arbets- och näringsbyråerna (TE-byråerna).

Arbetslöshetskassorna utreder förutsättningarna för erhållande av inkomstrelaterad dagpenning och utbetalning av den, och arbets- och näringsbyråerna undersöker arbetskraftspolitiska aspekter som gäller jobbsökning, såsom studie- och företagarfrågor.

Arbetslöshetsförmånen är mot vederlag, så för att få förmånen ska arbetssökanden också iaktta de villkor eller skyldigheter som arbets- och näringsbyrån föreskriver i anslutning till jobbsökningen.

På den här webbplatsen anges de vanligaste begränsningarna som gör att inkomstrelaterad dagpenning inte kan betalas ut.

Ålder

Inkomstrelaterad dagpenning kan betalas till 18–64-åringar och på grund av permittering även till 65–67-åringar.

Inkomstrelaterad dagpenning kan beviljas högst till utgången av den kalendermånad under vilken den arbetssökande fyller 65 år eller, vid permittering, 67 år.

Rätt till inkomstrelaterad dagpenning

För att få rätt till inkomstrelaterad dagpenning förutsätts att kassans medlem är tillräckligt sysselsatt under medlemstiden. Detta villkor kallas arbetsvillkor och i allmänhet betraktas sex månaders lönearbete som tillräcklig tid i arbete.

När rätten till inkomstrelaterad dagpenning har uppstått ska du anmäla dig hos arbets- och näringsbyrån som arbetssökande som söker heltidsarbete. Det lönar sig att inleda jobbsökningen genast den första arbetslöshets- eller permitteringsdagen, eftersom inkomstrelaterad dagpenning inte kan betalas under den tid då jobbsökningen inte har varit i kraft.

Ansökningsperiod för inkomstrelaterad dagpenning

Inkomstrelaterad dagpenning måste ansökas separat för att den ska kunna betalas ut. För inkomstrelaterad dagpenning har man fastställt en retroaktiv ansökningsperiod på tre månader, vilket betyder att inkomstrelaterad dagpenning endast kan betalas retroaktivt för tre månader.   

Du ansöker enklast om ansöka om inkomstrelaterad dagpenning via LL-kassas eKommunikation.  

Självrisktid när dagpenningsperioden börjar

När du första gången får inkomstrelaterad dagpenning börjar utbetalningen av dagpenningen först efter självrisktiden på sju vardagar.  

På grund av självrisktiden börjar utbetalningen av inkomstrelaterad dagpenning tidigast från och med den åttonde arbetslöshets- eller permitteringsdagen.  

Endast sådana dagar för vilka dagpenning annars skulle kunna betalas kan räknas som självriskdagar. 

Självrisktiden går långsammare om du deltidsarbetar, eftersom timmarna i arbete inte beaktas i självrisktiden. Självrisktiden för en deltidsanställd uppfylls när antalet arbetslöshetstimmar är lika med sju hela arbetsdagar.  

Självrisktiden löper inte för dagar då du inte betalas dagpenning, till exempel på grund av en karens som arbets- och näringsbyrån ställt eller en ekonomisk förmån i samband med att anställningsförhållandet upphör. 

Om du deltar i sysselsättningsfrämjande service genast i början av arbetslösheten eller permitteringen, kan inkomstrelaterad dagpenning betalas under självrisktiden.  

Självrisktiden ska uppfyllas i sin helhet under högst åtta på varandra följande kalenderveckor. 

Självrisktiden börjar på nytt nästa gång du igen uppfyller arbetsvillkoret efter att arbetslösheten eller permitteringen har börjat och det har gått över ett år sedan föregående självrisktid. 

Begränsningar som följer av anställnings- eller tjänsteförhållande

Du har inte rätt till inkomstrelaterad dagpenning: 

  1. För den tid du har rätt till lön för uppsägningstiden eller motsvarande ersättning från arbetsgivaren enligt lag, arbets- eller tjänstekollektivavtal eller anställningsavtal.
  2. För den tid du har rätt till semesterlön som baseras på lön för heltidsarbete.
  3. För sådan ledig tid som baserar sig på annan arbetstidsförkortning enligt lag, kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal än permittering eller omvandling av anställningsförhållandet till ett anställningsförhållande på deltid.

Periodisering av semesterersättning

Med semesterersättning avses ekonomisk ersättning för outnyttjade semesterdagar när anställningsförhållandet upphör eller under anställningsförhållandet.

Semesterersättningen periodiseras på basis av den genomsnittliga lönen för det senaste anställningsförhållandet. Rätt till inkomstrelaterad dagpenning föreligger inte för den tid semesterersättningen periodiseras. Semesterersättning som motsvarar en månadslön skjuter upp rätten till inkomstrelaterad dagpenning med cirka en månad.

Semesterersättningen periodiseras om den har intjänats i heltidsarbete som varat över två veckor och det anställningsförhållande som ligger till grund för utbetalningen av semesterersättning har upphört 1.1.2024 eller senare.

Semesterersättning för deltidsarbete och heltidsarbete som varat högst två veckor periodiseras inte, utan den beaktas som arbetsinkomst som jämkas enligt betalningsdagen.

Har semesterersättning betalats i samband med varje lön och det inte har överenskommits om detta i kollektivavtalet, periodiseras de semesterersättningar som har betalats för den tid som räknas in i arbetsvillkoret.

Semesterersättningen periodiseras i regel från det att anställningsförhållandet har upphört.

Extra ersättning i samband med att arbetet upphör 

En förmån som arbetsgivaren frivilligt betalar till en arbetstagare och som arbetsgivaren inte är skyldig att betala enligt lag eller kollektivavtal betraktas som en ekonomisk förmån som inverkar på när rätten till dagpenning börjar. 

Betalning av extra ersättning avtalas ofta i ett förlikningsavtal.  Som en ekonomisk förmån betraktas i allmänhet: 

  • olika avgångsvederlag och fallskärmsavtal, 
  • incitamentsbonusar och bonusar, vars betalning baserar sig på att anställningen upphör och inte på ersättning för utfört arbete, eller 
  • föremål eller egendom som överlåts till arbetstagaren. 

Som en ekonomisk förmån betraktas i allmänhet inte: 

  • ersättning eller skadestånd som betalats med stöd av arbetsavtalslagen på grund av ogrundat upphävande av arbetsavtal, 
  • semesterersättning som betalas när arbetet upphör för semester som inte tagits ut,  
  • förvärvsinkomst som ska anses vara etablerad och som betalas på basis av arbetsinsats,
  • utbildning som anordnas eller anskaffas av arbetsgivaren, eller 
  • ersättning som betalas på grund av ett konkurrensförbudsavtal. 

En ekonomisk förmån som erhållits från arbetsgivaren i samband med att arbetet upphör periodiseras på basis av den genomsnittliga lönen för det senaste anställningsförhållandet. Du har inte rätt till inkomstrelaterad dagpenning för tiden då den ekonomiska förmånen periodiseras. Periodiseringen av den ekonomiska förmånen skjuter upp början för utbetalningen av dagpenning. Ofta betyder den hindrande effekten av en ekonomisk förmån lika många månaders lön som den ekonomiska förmånen motsvarar.   

När anställningsförhållandet upphör genom ett ömsesidig avtal ställer arbets- och näringsbyrån ofta arbetstagaren en karenstid på 45 dagar. En sådan karens och periodiseringen av den ekonomiska förmånen löper samtidigt.  

Det lönar sig för dig att vara arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån utan längre avbrott, även om du inte har rätt till dagpenning på grund av en ekonomisk förmån, eftersom du kan förlora rätten till dagpenning om du har varit borta från arbetsmarknaden utan godtagbar orsak i över sex månader.  

Arbetskraftspolitiska begränsningar

Arbets- och näringsbyrån eller kommunen avgör de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för arbetssökandens rätt till utkomstskydd för arbetslösa och ger ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om dem i arbetslöshetskassan.

Ett arbetskraftspolitiskt utlåtande ges om de allmänna arbetskraftspolitiska förutsättningarna för erhållande av arbetslöshetsförmån, om arbetskraftspolitiskt klandervärt förfarande och om förutsättningarna för beviljande av förmåner för tiden för sysselsättningsfrämjande service. I det arbetskraftspolitiska utlåtandet tas också ställning till arbetssökandens rätt till arbetslöshetsförmåner under studier eller företagsverksamhet.

Militärtjänstgöring, fängelse eller sjukhusvård

Inkomstrelaterad dagpenning kan inte betalas om

  • du är i vapen- eller civiltjänst
  • du avtjänar fängelsestraff
  • du är på sjukhus eller annan motsvarande institutionsvård
  • du är förhindrad att vara på arbetsmarknaden av någon annan med dessa jämförbar orsak.

Meddela ovan nämnda situationer i samband med din ansökan om inkomstrelaterad dagpenning.

Hindrande sociala förmåner

En social förmåns inverkan på dagpenningsrätten kan vara hindrande, minskande eller helt utan verkan. Vissa lagstadgade sociala förmåner hindrar utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning för den tid då du får förmånen.